Imorse lyckades jag med det stora konststycket att försova mig. I 1,5 timme. Och ändå komma fram till skolan i tid. Riktigt stolt över min insats. I'm not saying I'm Superman, I'm just saying nobody has ever seen me and Superman in the same room.

Hursomhelst, nu har jag lagt in ännu en växel i skolan. Ännu en kurs har startat, och även denna består bland annat av ett projektarbete. Hur många projekt vill de att vi ska göra EJENTLIJEN?! Nu läser jag 4 kurser parallellt, och kommer alltså att ha en studietakt på drygt 150% fram till påsk. Sedan går jag ner på 125% igen fram till sommarlovet. Busy woman, yes indeed. Men jag har ju klarat av det förut, så varför skulle det inte gå nu? :) Vilja är allt.

 

Nu ska jag snabbduscha så jag hinner sova några timmar innan jag ska upp och plugga igen. KULT!

Kom nyss hem efter att ha varit ute och sprungit. Första gången på 2 månader, och det märks... Min kondition är obefintlig, haha. Benen hänger med men inte lungorna, och det känns alltid himla mycket värre än om det vore tvärtom. MEN, nu kan det bara bli bättre - right? Jag får passa på att andas lite extra mycket under dagen så ger jag mig ut på runda nummer två ikväll :) Äntligen kan jag tränaaaaaa..!

Nä alltså, det är ju inte så att jag klagar sådär jättemycket...

God morgon! Eller god mitt-på-dagen. Bestäm själva.

 

Jag har äntligen kunnat släppa gårdagens ridning. Det var tuunga steg i stallet när jag hoppat av, jag var verkligen helt knäckt. Att jag fortfarande, efter snart 14 år i sadeln, kan känna mig som en total nybörjare ibland är banne mig beundransvärt, haha!

 

Idag blir det full rulle med det sista av rapportskrivningen. Den är lååångt ifrån lika färdig som jag hade planerat att den skulle vara idag, men efter 3-4 timmar till av hårt jobb tror jag att jag kan lämna in nåt jag inte behöver skämmas alltför mycket över. Ett första utkast kommer alltid att vara ett första utkast, det är först om en månad vi ska ha den slutgiltiga rapporten klar. Jag tycker faktiskt om såna här uppgifter, det blir så konkret på nåt sätt. Jag vet att om jag håller fullt fokus i några timmar är jag klar sen, kan lämna in och göra nåt annat. Pluggar man till en tenta är man inte klar förrän efter tentan. Det spelar ingen roll om jag känner mig klar med pluggandet, man slutar aldrig förrän tentan är klar ändå. Nu ska jag spara resten av ordbajsandet till min rapport. Ha en bra fredag i solen! :)

Jag har haft en sån himla hästabstinens nu när jag varit sjuk och inte har kunnat rida. Helt sjukt. (Hehehehe...) Jag är fortfarande lite småförkyld till och från, men idag orkade jag inte vänta längre. Måste. Upp. På. Hästryggen. Och så blev det. Jag planerade in dressyrträning på ridplanen för att det skulle vara nära hem om jag skulle bli tvärslut. 

 

Vi började värma upp, och Freja kändes bra. Lite seg, men med en positiv inställning. Det märks att hon blivit riden mycket ute nu på slutet. Jag då? Det märks att jag inte ridit alls nu på slutet... Jag har ingen styrka alls i skänklar och bål, vilket ger istadiga underskänklar och sits i allmänhet. Dessutom kunde jag tydligen bara rida i ett varv. Jag fortsatte att rida som om jag red i höger varv, trots att vi bytt till vänster varv. Tappade innerskänkeln så hon blev utåtställd, kom på mig själv och lade till innerskänkeln igen men tappade då yttertygeln så hon tappade allt vad form heter, kom på mig själv och fixade till yttertygeln men tappade då ytterskänkeln så hon tappade all energi i steget. Åhhh, jag blir så less på mig själv?! Till slut gav jag upp och hoppade av. Freja gjorde sitt bästa och var riktigt fin de korta stunderna när jag hade koll på mig själv, men det var tyvärr inte ofta... Stackars Freja, det kan inte vara lätt med en pilot på ryggen som tappat allt vad ridkänsla heter. Bläääääää.

Idag har jag och Elnaz spenderat hela dagen i skolan. Analogplugg och rapportskrivning stod på schemat. Har faktiskt fått en hel del gjort idag, så det känns himla bra!

 

Dagens höjdpunkt var ändå när jag skulle ner till expeditionen och skulle hämta ut min programmeringstenta jag skrev nu under den senaste tentaperioden. Jag gick dit, och självklart var det stängt. De enda dagarna de hade öppet var dagar när jag inte kunde ta mig till den skolan eftersom vi är schemalagda på den andra skolan då. (KTH i ett nötskal♥) Därför gick jag direkt till läraren och frågade hur det gick. Och jag blev godkänd? Som jag tragglat med denna programmering! Det betyder även att jag tagit de sista poängen som behövdes för att få göra projektarbetet i höst. UNDERBART. Det ska firas med ytterligare lite rapportskrivning, fast denna gång med lite mer självförtroende i ryggen :)

Dagens uppdrag: skriva rapport.

Vad jag gjort: ätit, städat, pratat i telefon, ätit, tittat på väskor på hemsidor, tittat på norska Paradise Hotel, ätit, googlat fram lite information, tittat ut genom fönstret, tittat ut genom nästa fönster, blivit tokig på mitt internet, och skrivit SISÅDÄR 8 rader på min rapport. Produktiv dag, verkligen.

 

Nej men ärligt talat känns det lite skönt att ha det här projektarbetet. Det tar betydligt mycket längre tid än om vi bara fått all information vi ska lära oss och pluggat på det, men vafasen... Vi har inga föreläsningar alls den här veckan, och har jag fått ihop en rapport som är hyfsat klar tills på fredag har jag inte jättemycket kvar i den här kursen sen. Då kan jag gå all in på de andra kurserna istället. Nu ska jag göra ett ryck så jag får ihop en hyfsat bra resultatsdel idag, då kan jag skriva diskussionen imorgon och behöver inte stressa på torsdag och fredag :) Det är rätt bra att få vara sin egen chef (och schemaläggare) ibland. (Om någon möjligtvis har en bra förklaring på hur en okular är uppbyggd och fungerar kan ni ju gärna höra av er..!) 

Hej! Eller nåt.

 

Jag vet inte om det beror på medicinen eller om det är nåt annat, men jag har varit helt borta i flera dagar. Typ deprimerad för att det inte händer nåt, samtidigt som jag har för lite energi för att orka hitta på nåt. Ja, ni hör ju själva, haha... Men nu tror jag att jag är hyfsat på banan igen! Jag har inte så mycket att välja på.

 

Idag började vi en ny kurs. Jag har haft jätteångest för den sedan läraren skickade ett dokument med "information om kursen" på 12 (TOLV) sidor! Inte blev det bättre när han kom in i klassrummet i kostym heller... Som tur var släppte det ganska snabbt när man insåg att han kanske skulle jobbat på dagis istället för på ett universitet. "Nu ska vi lotta fram vilka ämnen era projektarbeten ska handla om!", sa han, tog upp en musmatta och kastade upp den i luften för att se vilken sida som landade uppåt. Framför oss stod alltså en kostymklädd man som skrattade hysteriskt medan han kastade runt en musmatta i klassrummet som han sedan sprang och hämtade. Herregud.

 

För att slippa sitta där som ett fån och låta lotten (/musmattan?) bestämma, tog jag bara ett ämne som ingen annan ville ha. Lättsamt. Nu ska jag skriva en rapport om cytologi och mikroskopi som ska lämnas in på fredag. För att vi ska lära oss att börja med saker i tid. Och sedan ska den uppdateras och förbättras ytterligare 3 gånger innan vi är klara. Och dessutom ska vi få poäng efter ett visst system där vissa saker är värda visst många poäng och andra saker ger avdrag. Varför göra det lätt för sig? Sedan baseras tentan på alla 23 rapporter. Herre min get. 

Nu har mitt tålamod med filmerna tagit slut, så jag kände att jag behövde göra nåt praktiskt. Kom fram till att jag kände mig estetisk, så jag tog fram penna och papper och började rita av en saknad kompis. Jag fotade steg för steg så ni ska få se hur jag bygger upp ett ansikte. Jag hade ju ändå ingenting för mig, liksom. Jag tänker på er. Hela tiden. Herrejösses vad jag är snäll. (VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG!)

God morgon!

 

Jag fick den starkaste av de starka hostmedicinerna utskriven igår. Med morfin och grejer. Morfin ska ju vara smärtstillande så jag vet inte vad det har i en hostmedicin att göra, men efter en sån shot sov jag som ett barn hela natten. Hoppas jag blir av med den här skiten nu så jag kan börja träna igen! Har banne mig inte en muskel kvar på kroppen och känner mig som Dunderklumpen...

Efter att ha varit sjuk till och från i 1,5 månad börjar jag bli himla less! Den här veckan skulle ju vara min träningsvecka, och istället får jag sitta inomhus och titta på film hela dagarna... Blööööhhh! Nu har jag bokat en tid hos vårdcentralen så jag får gräva upp stridsyxan, stövla iväg och kräva att få nåt riktigt starkt utskrivet, för det här är ju värdelöst. Jäkla skitförkylning!

Idag fick jag ett ryck. Fram med en massa skuggor och grejer, på med den gamla Spotify-listan från 2010 (VARFÖR slutade jag lyssna på den..?!) och LEK! Jag gör aldrig "fin-sminkningar" längre, utan det blir alltid samma sak varje gång vi ska ut och hitta på nåt. Åh, det är så kul! Perfekt sätt att fördriva tiden på när man är hemma och sjuk och dessutom inte har något plugg. 

För någon vecka sedan gick jag ut på balkongen, såg mitt lilla skruttbord och kände bara att herregud vad det ser risigt ut! Idag tog jag tag i saken :)

Igår såg Stockholm (och Freja) ut så här:

En kväll stod jag och mamma på balkongen och försökte få till fina porträttbilder på mig med Miami som bakgrund. Jag fixade med inställningarna på kameran men fick väl kanske inte till det jättebra. Vi tänkte att det säkert skulle gå att fixa till på datorn senare, så vi försökte ändå. Eftersom vi bodde på 27:e våningen blåste det alltid en hel del på balkongen. Mitt hår var överallt och ingenstans hela tiden och jag höll på att bli galen. Då sa mamma: "Nej! Sluta! Låt håret vara! Det är fint när man får med på bilden att det blåser!" Jag lyssnade på henne och lät håret känna friheten och fladdra i de exotiska vindarna. Hur resultatet blev?

 

Så här:

Hela gårdagen låg jag totaldäckad framför en himla massa filmer och serier. Jag som knappt klarar av att se en hel film själv höll på att dö av uttråkning, men vad gör man inte? Det är konstigt det där, jag tycker själv inte att det har varit ett så högt tempo i skolan nu på slutet (om man jämför med hur det har varit) och har inte känt mig så trött, men ändå slår det tillbaka direkt när man blir ledig. "När man haft bråttom länge måste man stanna upp och vänta in sin själ.", som det gamla kinesiska ordspråket säger ;) Idag mår jag bättre iaf, och nu försöker jag bota det sista av min förkylning med Acetylcystein vars bäst före-datum gick ut 2009. Det återstår att se om jag blir frisk eller om jag förvandlas till en grön mutant med superkrafter. Det kan ju iofs vara spännande det också.

 

Nu ska jag försöka göra nåt produktivt, och sen åker jag ut och rider Freja i solen. Good day!

 

Åh, ni ska bara veta hur skönt det känns att tentorna äntligen är klara! Nu är jag ledig i en vecka (!!), och jag känner bara: jaha, nu då? Vad ska jag hitta på i en veckas tid när alla mina kompisar har tentor nästa vecka också? Haha, dagens problem...

 

Nu ska jag bänka mig framför Let's dance och/eller någon film med detta:

God morgon!

 

...NU börjar min EMC-tenta, så medan jag sitter och svettas med den i några timmar får ni titta på den 5:e (OCH SISTA) delen av USA-bilderna! Enjoy!

Det här gjorde jag och Freja idag:

Jag måste ju också hänga på och diskutera Ryttareliten som började igår och jag (såklart) satt bänkad framför.

 

Alla är så himla förvånade och negativa över det faktum att man pratar om pengar. Jag förstår ärligt talat inte varför. Tanken bakom programmet är att man som tittare ska få "följa med" och se hur det egentligen är att vara elitryttare. Det är en satsning som kostar pengar. Väldigt mycket pengar. De nämnde att en häst på den nivån kostar runt 40 miljoner kronor, ibland mer. Om det nu är så verkligheten ser ut - varför dölja den? Varför göra ett program som går ut på att man som tittare ska få en inblick i hur livet som elitryttare kan vara, om man ska dölja en sådan sak? Att lyfta fram pengafrågan kan göra att folk i allmänhet får en bättre förståelse för hur sporten fungerar. I min värld känns det inte roligt att bara se ett pengavärde i sina hästar, men jag förstår helt klart att man måste göra det på den nivån för att kunna rida på heltid och få det att gå runt. 

 

Mycket i det här avsnittet tyckte jag var bra. Jag vet inte hur andra ser på den här serien, men i min värld går den ut på att visa den kanske inte alltid så glamourösa sidan utanför tävlingsbanan. Man bekräftar det gamla ordspråket att "man aldrig är bättre än sin bästa häst", när man får se Alex (som sägs vara en multitalang) sitta utanför tävlingsbanan för att han för tillfället inte har någon häst som är tillräckligt bra för de klasserna. Jag älskar den här sporten, samtidigt som jag verkligen hatar den ibland. Det spelar ingen roll hur duktig du är som ryttare om din häst inte har den kapaciteten som krävs. Jag undrar hur många multitalanger vi har här i Sverige som inte kommer vidare i sin ridning och kan klättra i klasserna på grund av att man inte har råd att behålla sin bästa häst, eller kanske köpa en ny/en till som har de kvalitéerna som krävs. Det är helt klart lättare att lyckas som ryttare om man har pengar, och det känns så himla tråkigt! För min egen del är det ingen större fara då jag varken har kunskapen, kapaciteten eller viljan för de högre klasserna, men för de som är duktiga och vill tävla mycket och högt... Irriterande.

 

Tyvärr tycker jag faktiskt att Ryttareliten fick sporten att se väldigt lyxig och glamourös ut, någonting jag hoppades på att den inte skulle framställas som. När de inte hade kavaj eller frack på sig var det sponsormiddag eller presskonferens. På sin höjd lite besvikelse över att man ramlat av eller rivit ett hinder på tävling. Jag vill se mer träning, mer tid utanför tävlingsbanorna och mer "skit under naglarna". Det är det ridsporten är för mig, och det är det som gör den så himla rolig. Sedan är det himla kul att få glida runt i kavaj ibland också, men det är mest bara en bonus :)  

 

Jag vet inte SVTs tanke bakom programmet, om det är att lyfta fram ridsporten mer i media (vilket behövs!) så att alla vi otroligt jobbiga hästmänniskor ska sluta tjata snart, om det är att vi som redan är aktiva inom sporten ska kunna se hur elitryttarna gör, få idéer och kunna utvecklas, eller om det är att informera folk som står utanför om hur otroligt mycket jobb det ligger bakom de få minuterna på banan för att få bort den allmänna "det är ingen sport"-inställningen. Det är svårt att försöka sätta sig in i hur otroligt mycket jobb och tid man måste lägga ner som ryttare om man inte är insatt i vad det innebär att tävla och träna tillsammans med hästar. Oavsett vilket syfte de har med programmet tycker jag att de misslyckas när en av programledarna i Gomorron Sverige (vilket också sänds av SVT) intervjuar Charlotte Haid Bondergaard, och inte själv har en aning om när programmet sänds?! Detta TROTS att Charlotte var där på grund av att Ryttareliten hade premiär samma dag! Det är att göra väldigt dålig reklam för sig själv. Skämmes tamme faan!

 

Hursomhelst ska det bli ett himla intressant program att följa, och jag kommer att sitta som ett ljus i soffan varje tisdag 20.00! Man måste ju passa på när det för en gångs skull sänds ett bra program på en av mina två TV-kanaler ;)

Ni vet såna där dagar när man går runt och är ap-sugen på nånting men inte har nåt hemma så man går ut i köket, letar fram lite random grejer i skafferiet, freestylar ihop nåt och det blir asgott? Det är en sådan dag idag.

Medan jag väntade på att klockan skulle slå 1 så att jag kunde få komma in i tvättstugan, läste jag på lappen som satt ovanför bokningsterminalen. Lappen jag läst säkert 100 gånger.

Skillnaden var att jag fastnade på sista raden. Keabgruppen. KEABGRUPPEN?! Jag har läst den där lappen varenda gång jag haft tvättstuga, men ALLTID läst KEBABGRUPPEN. Har tyckt att det var ett konstigt namn att kalla gruppen som sköter städningen, men det kanske låg någon asbra affärsidé bakom det - så varför inte?

 

Mvh,

Ska äta innan tvättiderna i fortsättningen.

Efter tentan åkte jag hem och kastbytte kläder innan jag gick ut för att ta reda på lite av vårsolen :) Jag är alltid seg i huvudet efter en tenta, så det är ingen större vits att sätta sig och försöka plugga ändå. Ut och ladda batterierna istället!

God morgon!

 

Taggad för tenta nummer två den här veckan! Eller ja, taggad att göra bort den så jag kan börja med EMC:n iaf. Jag satt med en gammal tenta igår kväll, och det gick väl sådär. När man stöter på frågor man inte kan svara på, inte hittar svaret i boken eller på internet - hur gör man då? Jag har pluggat mycket, men uppenbarligen inte tillräckligt. Hur man nu ska plugga på sånt som inte står i boken, haha... Men det är bara att gå dit, försöka lösa uppgifterna och tröstäta choklad. Och hoppas på att examinatorn är snäll :)

 

Nu ska jag börja traska ner mot bussen, en av dagens höjdpunkter - morgonpromenad i solen ♥

Jäkla programmering. Det kan ha gått hur som helst, och jag gjorde jättemånga småfel. Buhuuu... Jaja, vi får se hur det går. Funkar det inte den här gången heller får jag väl sitta kvar här TILLS JAG BLIR PENSIONÄR... 

Nu kör vi del 4 av USA-bilderna! :))))))

Igår var jag on top of the world, och idag ligger jag typ på botten av Östersjön. Det här är sista helgen innan tentaveckan, och jag måste ösa det sista nu. Jag har lagt ner jättemycket tid på kemin och fått en ganska bra överblick på hela kursen så nu ska jag bara gå in lite djupare på de olika delarna. Vad händer? Jag vaknar upp och är sjuk - IGEN! Det finns ingen energi till nånting, jag känner mig till och med skakis när jag sitter ner. Åhh vad jag hatar att leva ett prestationsberoende liv ibland! Jag är ingenting utan min hjärna, och den fungerar inte speciellt bra idag...

 

Nu ska jag tröstäta grädde framför en disneyfilm. Helgen innan tentaveckan. Fan.

Klockan 8 imorse hade vi den sista EMC-föreläsningen. Jag kom fram till skolan lite tidigare, och skolan var tom. "Jaja, klockan är ju bara 7.45 än så länge", tänkte jag, och vi har ju akademisk kvart och börjar inte förrän 8.15 egentligen. Tiden gick, men skolan var fortfarande lika tom. 8.10 bestämde jag mig för att smyga därifrån och plugga själv istället. Jag reser mig precis upp när jag hör "Men hej Sandra, är det bara du här?". Oh shit, läraren har sett mig. Det var bara att släpa sig in i klassrummet och sitta där på föreläsningen. Själv. Privatlektion i EMC, hell yeah.

För att läraren inte skulle stå där och känna att han pratade med sig själv försökte jag att hänga med, ställa många frågor och hålla någon typ av dialog. Ett av mina knep är att sammanfatta informationen jag får höra och återberätta den med andra ord, och gärna med någon egen liten reflektion på slutet, för då låter det som att man hänger med och vet precis vad allt handlar om.

Läraren: Här ser du att strömmen breder ut sig vid låga frekvenser, men kryper ihop tätt intill ledaren vid högre frekvenser. *Visar en bild*
Jag: Jahaaa! Men eftersom strömmens utbredning beror på frekvensen, borde det då inte bli mindre störningar i kretsarna ju högre frekvens man har? 
Läraren: *Spärrar upp ögonen och stirrar på mig. Och sedan på tavlan. Och på mig igen.* Öhhh... Det har jag aldrig tänkt på... Jag har aldrig hört talas om någon forskning som säger någonting liknande, men nu när du säger det så... Det borde vara så. *Tittar snett på mig medan han undersöker bilden på tavlan och tänker så det knakar.* Jo, det borde vara så, men eftersom det inte finns någon forskning som styrker det, vågar jag inte säga att det är så. Bra reflektion. DÅ GÅR VI VIDARE TILL NÄSTA BILD!

 

Jag missade halva kursen medan vi var i USA, men kan ändå sätta läraren på plats. En lärare som är forskare och tagit totalt 62 patent. Helt bakom flötet är jag nog inte. I've got it all in here!:

Solen skiner, fåglarna kvittrar, och jag har redan tagit mig igenom mer än halva kapitlet om lipidmetabolism. Dessutom är det torsdag, vilket innebär stalldag. Idag kan banne mig ingenting gå fel! 

 

Dagens planer med Freja är att leka, typ. Vi ska springa runt på ridplanen, flytta bakdel, träna inkallning och kanske komma på nån ny grej att börja jobba med. Och så tänkte jag hoppa upp och rida nåt varv nu och då. Utan sadel och träns, såklart. Jag tror att det är viktigt för både häst och ryttare att komma ifrån den här "typiska ridningen" lite nu och då. Att få strunta i form, böjning, tempo och perfekta ridvägar för att bara... leka. Eller så är det bara jag som tittat lite för mycket på frihetsdressyrfilmer. Det kan vara så...

Har ni också dagar där ni verkligen inte har inspiration till nånting alls? Då jag haft så lugnt i skolan nu på slutet har jag helt kommit ur plugg-flowet jag hade i höstas och får ingenting gjort. Jag har lagt upp en liten plan för mig själv för att få in så mycket information som möjligt, men det går så himla trööööögt! 3 koppar te och lite parfym senare (tänkte att man blir gladare om man luktar gott) har jag sammanfattat ETT 30-sidors-kapitel i kemin. Haha åh vad jag älskar min produktivitet ibland... Antingen är den på 0 eller 100 - det finns inget mellanting.

 

Ja, på tal om produktivitet... Det här inlägget har tagit nästan en timme att skriva. Hehe. Time to get back to pluggandet. TidslösarN.

God morgon!

 

Medan jag är ute i stallet och släpper ut snela hestar får ni gotta er i ännu lite fler USA-bilder :) Om jag längtar tillbaka? Inte aaaaaaalls...

Feber dag 3. Sandra håller på att bli galen. Typ. Har inte så hög feber, men har åkt på allt det där runtomkring. Ont bakom ögonen till exempel. Jag ser ut som en gammal tant som kisar så fort jag ska vända mig om eller läsa nåt. Och ett huvud som kräver mer uppmärksamhet än vanligt. Jag hör hur blodet pulserar upp till hjärnan. Say what, liksom? Jaaaa hjärnan, jag vet att du får blod, DU BEHÖVER INTE BERÄTTA DET HALLÅ? 

 

Men jag tycker ändå inte att jag har alltför mycket att klaga på idag. Började dagen med att titta på Young rider - finalen från Göteborg, det är den första dagen på den första vårmånaden, och ikväll ska vi ut och äta för att fira Ingrids födelsedag. Vi ska prova nån kinesisk buffé, så det är tur vi har Katie med oss som kan säga vad man bör äta och inte. Man vet att man är ute för sällan när man till och med ser fram emot att få sminka sig, hahaha... Det blir tidig hemgång då jag ska upp tidigt och släppa ut hästarna imorgon, men vafasen - jag ska få se människor som inte pluggaaaaaar! :D Lite för pepp för en middag kanske.

 

Nu ska jag plugga till de vackra tonerna av hjärnans syresättning. Hade föredragit rockabilly, men man kan ju inte få allt.