Hälsa på burk

Under en relativt lång tid var jag ganska sjuk. Jag hade led- och muskelvärk hela dagarna, i stort sett varje dag. Jag gick upp en massa i vikt, frös konstant och mådde allmänt piss. Jag sprang fram och tillbaka till vårdcentralen och läkare utan att någon så mycket som ens trodde på det jag berättade. Så förra sommaren tog jag mig i kragen och gick till en man som sysslar med alternativ medicin för att förhoppningsvis få hjälp. Det tog 5 minuter för honom att lista ut vad som var fel på mig. Lite skrattretande med tanke på hur många år läkarna tagit så lätt på mina problem och sagt "äh, ta en Alvedon så blir det nog bra ska du se".
 
Eftersom jag är mögelallergiker sedan vi flyttade in i huset i Bjästa, som visade sig vara fullt av mögel, har jag lätt att få infektioner i kroppen. Det var precis vad som hänt. En infektion som pågått i flera år och satt sig på både leder och muskler och, framförallt, sköldkörteln. Jag berättade för honom vad mina astmamediciner hette (läkarna trodde nämligen att min mögelallergi var astma - jag hade medicinerat för fel sak i 15 år), han läste på innehållsförteckningen och konstaterade att infektioner var en av de vanligaste biverkningarna. Jag har alltså spätt på infektionen genom att ta astmamedicinen. Tydligen hade mitt immunförsvar jobbat mot infektionen i flera år, och när jag då blev förkyld eller sjuk på annat sätt orkade kroppen inte jobba emot både infektionen och bakterien/viruset - och det var då jag fick som mest ont. Eftersom jag varit sjuk så länge hade även binjurarna blivit dåliga.
 
Jag blev rekommenderad att köpa tabletter, där jag skulle äta 6 om dagen av den ena och 2 om dagen av den andra. Det var en överskridning av maxdosen med 50%, men han sa att "det här är så illa att infektionen gör dig mer skada än en överdos av de här tabletterna". Jag skulle även sluta att äta socker, vetemjöl, jäst och sluta dricka mjölk. Sagt och gjort, jag tog mina tabletter och läste innehållsförteckningen på allt. Det tog några veckor, innan jag var i stort sett frisk. När de sista tabletterna tog slut, slutade jag med dem och fortsatte att bara tänka på vad jag åt. Det gick bra och jag var glad över att ha blivit frisk. 
 
Tiden gick, och ju längre tid jag fått vara frisk, desto mindre respekt fick jag för vad jag skulle äta och inte. I det stora hela har jag hållit mig ifrån det som är dåligt, men kanske fuskat någon gång för mycket. Sedan började skolan för drygt 3 veckor sedan, och jag mådde väl lite halvtaskigt men tänkte inte så mycket på det. Det kunde lika gärna ha varit början på en förkylning. Men så satt vi på en föreläsning. Föreläsaren pratade om sköldkörteln och symptomen vid Hypotyreos (underaktiv sköldkörtel). 80-90% av de symptomen stämde in på mig när jag var som sjukast, och närmare 50% nu. Föreläsaren nämnde även att Hypotyreos är någonting man ofta får leva med och medicinera resten av livet, och då förstod jag att det inte är "början på en förkylning", det är en ny infektion.  
I helgen beställde jag hem samma tabletter jag åt förut och ett te som motsvarar de andra tabletterna jag åt. Adrekomp är till för binjurarna och Pau D'Arco ska hjälpa sköldkörteln. Det kom med posten idag, lagom till jag fått tillbaka min ledvärk. Nu provar jag det här ett tag och ser om det hjälper. Ibland är det bra att gå på föreläsningar, och att googla när man inte kan sova... Jag är i stort sett expert på det här nu. Många av symptomen man faktiskt kan få vid Hypotyreos, är saker jag trott varit "jag som person". Det är lite läskigt att sitta och läsa sånt i efterhand och inse att det inte var jag som var sån, det var sjukdomen som gjorde att jag blev sån och reagerade som jag gjorde. Som exempel har jag, under många år, tyckt att det varit jobbigt att prata med folk rent allmänt eftersom jag haft svårt att få fram det jag vill säga. Jag har tappat ord, glömt vad min poäng var när jag tagit mig igenom halva meningen och inte kunnat formulera mig på det sätt jag velat. 
 
Efter att ha googlat på Hypotyreos står bland annat den här meningen under symptom; "Allmän trötthet, sämre minne, och mental eller intellektuell tröghet är andra vanliga tecken som uppkommer tidigt (...)". Ja, ni förstår ju. Jag har gått runt i flera år och trott att jag bara varit trög. Att det varit någonting som speglat vem jag är som person. (Jag säger för den sakens skull inte att jag INTE är trög... ;) ) Det jag tycker är bäst med såna här "naturliga kosttillskott" är att de hjälper organen att börja jobba på rätt sätt igen. Risken med att bara tillsätta det hormon som saknas är att kroppen slutar producera det själv då det redan finns (eftersom man tillsatt det). Hursomhelst, nu provar jag tabletterna och teet igen och hoppas att jag är tillbaka på banan inom kort! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0