Goder lördagsmorgon! Eller förmiddag. Inte så noga.

 

Idag hade jag tänkt att fördriva tiden genom att traska iväg och kika läget på Haninge centrum. Modern min tipsade om att det är extrapris på Converse, så man måste ju ta sitt ansvar som student och kolla om det stämmer. Om inte annat får jag i alla fall en promenad, och det är ju inte fy skam det heller.

Innan det är det livesändningen från Bergsåker som gäller. Brodde startar som häst nummer 10 i lopp 5 och Mulsta som häst nummer 7 i lopp 8. Spring pojkar, spriiiiing!

Det har pratats om dagens solförmörkelse. Jag har laddat. Jag har taggat upp. Jag har ställt larm. Jag har gjort allt i min makt för att göra detta till årets happening. Och vet ni vad? Jag fick det till och med på bild.

Min dag började i stallet där jag och Lilleman tog en långtur tillsammans med Martina och Acke. Tanken var en entimmestur i skogen, men väl ute hittade vi nya stigar och ännu lite fler stigar och... Ja, ni vet hur det brukar kunna bli. Totalt blev det 1,5-2 timmars virrande i skogen. Bästa starten på dagen! Nästa vecka tänkte vi försöka styra upp lite hoppning i ridhuset då både jag och Martina är för lata för att bära hinder åt oss själva, haha. Nej men det är lättare när man kan hjälpas åt att bygga fram och sedan turas om att bygga om åt varandra. Jag trodde på riktigt att jag kunde vara utan hästar det här sista året innan examen, men här sitter jag likt förbaskat och längtar som en dåre till nästa vecka. Obotlig hästnörd nu och för alltid!

I förrgår åkte jag och Misse ner till storstaden igen efter en välbehövlig vecka i norr. Så fort vi kom ner till Stockholm hamnade vi i en timmes bilkö. Jag säger ju det - det är alltid nåt som ska jävlas.

 

Min vecka har varit fylld till bredden med häst, häst och åter häst. Jag kom fram till att jag ridit fler gånger under den här veckan än vad jag kommer att göra under de kommande tre månaderna, haha. Men det är så det ska va! Cantab har gjort mycket större framsteg den här veckan än jag nånsin skulle kunnat tro och kan nu få till en liten böjning i båda varven och en början till att ge efter för tygeltagen och börja söka sig framåt-neråt. Det är inte illa för en häst som var stel som en ladugårdsdörr i början av veckan, haha :) Brodde är bara...Brodde. Mannen i mitt liv, for real. Jag har nog världens roligaste sommar framför mig med dressyrträning av dessa två stjärnor :))

Idag har Brodde och Cantab fått komma ut och träna lite dressyr. Jag började med Cantab, och trots att han är stallets gamla gubbe med sina 8 år är han mer en Fjantab och en Klantab. Allting är spännande och lite läskigt, och då glömmer man bort att lyfta på fötterna, haha! Han är ju riden en del förut, men jag tror inte att man tränat dressyr. I början tyckte han att jag bara var dryg som styrde honom runt, runt på en volt - men efter ett tag fick vi till en liten böjning i båda varven. Det kommer nog att gå snabbt bara poletten trillar ner och han börjar förstå vad jag vill med alla hjälper hit och dit :)

 

Näste man till rakning var Brodde! Att sitta upp på honom är som att komma hem, haha. Det är en av de största fördelarna med att utbilda själv - jag behöver inte göra mycket alls för att han ska förstå vad jag menar. Jag förväntade mig att han skulle vara åtminstone lite stel då han inte blivit riktigt riden sen i somras, men inte det heller. Vi gjorde sidoförflyttningar på volten, och efter ett tag behövde jag knappt hålla i tygeln längre utan det räckte med vikt- och skänkelhjälper. Bästa bästa Brodde♥

Heeej på er!

 

Så var vi äntligen hemma i Bjästa. Vi kom fram runt 20.30, vilket var ganska precis vad jag trodde. En klasskompis frågade mig hur lång tid det brukar ta att åka hem, och jag svarade att jag räknar med 6-7 timmar allt som allt. Man måste ju räkna med att det jävlas efter vägen. Det är snarare en regel än ett undantag, och så även den här gången. 

 

Jag hade förberett allt innan jag gick till skolan så det skulle gå lätt och smidigt att ta sig iväg. När jag kom hem slängde jag ihop det sista, stoppade in Misse i buren och lyckades åka redan innan jag planerat att vi skulle vara klara. När vi kommit ca 3-4 mil bestämde sig Misse för en toapaus i buren. Det luktade satan på ren svenska. Jag skulle veva ner rutan för att vädra, glömmer bort mig och trycker ner rutan på den sidan där elhissen är trasig. Rutan försvann ner i dörren, och sen kom den inte upp igen. Det var ju en trevlig upptäckt när man har ca 50 mil kvar att köra...

 

Jag svängde in på McDonald's och ringde pappa Conny, lite lätt irriterad. Han sa att jag skulle leta rätt på en stjärnmejsel, skruva loss några skruvar och lyfta bort dörrsidan så skulle jag få tag i rutan. Jag hade inte med mig någon stjärnmejsel, men jag hittade ett multiverktyg med broddnycklar, hovkrats, kniv och lite sånt i handskfacket. En av dem tror jag ska användas till att gröpa ur lera ur broddhål, men den fick fungera som skruvmejsel. Efter många om och men fick jag loss dörrsidan och lyckades få tag i fönstret. Pappa sa att jag skulle sätta fast fönstret i aluminiumramen med hjälp av ett snöre. Jag var fullt medveten om att jag inte hade något snöre med mig, så jag vände upp och ner på all packning för att hitta nåt som eventuellt kunde användas som nåt liknande. Längst ner i en ryggsäck hittade jag silikonsnoddar man använder när man knoppar manar inför tävling. Det fick duga. Jag tog några stycken, knöt ihop dem till två långa gummiband och kunde efter många om och men knyta fast fönstret i dörren så vi kunde åka vidare.

 

Jag säger då det - hur skulle man klara sig om man inte var hästnörd? Nu ska jag till stallet, hörs!

Än en gång har helgen gått dubbelt så snabbt som man tänkt sig så att man inte ens hunnit hälften av vad man planerat. Trots att man haft fullt upp från morgon till kväll. Jag börjar misstänka att någon bestulit mig på en dag. Menmen, sånt som händer.

 

I fredags var jag som sagt ut och åt med Katie och Ingrid. Thaimat blev det, på Thaihouse wok. Phatcharin jobbar där så då passade vi på att gå dit så vi fick träffa henne också. Hela tjejgänget är så splittrat nu när de flesta av oss inte läser samma kurser och då vissa har hoppat av.