Förtidspensionären

Idag har jag gjort nåt jag i vanliga fall aldrig tar mig tid till eller orkar; spenderat tid på stan som en vanlig jäkla människa. Det är nästan tragiskt att folk som bor i andra städer går på stan här oftare än vad jag själv gör. Men det är samtidigt inte så konstigt. Jag hade bytt ut flashiga fikor och proppfulla påsar med det senaste modet mot ett liv i leriga gummistövlar på en gård hur lätt som helst. Storstadsmänniskorna vet inte vad de går miste om. Eller så är det just det de vet...
 
Det var rea överallt, men det kändes som att man bara dragit fram allt man hittat längst in i något bortglömt skåp bara för att bli av med det, typ. Så jag kom hem med 3 vakuumpåsar. Och ett paket riven kokos. Är jag 22 eller 82? Idag skippar vi vuxenpoängen och går direkt på pensionärspoäng när vi ändå håller på. 
 
Nu ska jag och Misse bänka oss framför ännu en film. För att späda på pensionärspoängen ännu mer. Hur många har vi hunnit se den här veckan? 10? 12? Det är nästan så jag längtar tills skolan drar igång bara för att få nåt riktigt att göra. Men bara nästan. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0