Kom nyss hem efter att ha sprungit den nya motionsslingan i skogen. Jag. Är. Helt. Slut. Jag brukar ju springa runt 5km i vanliga fall också, så jag tänkte att "det här blir nog inga problem!". Synd bara att jag inte insåg att skogsvägar består av backar. Långa backar. Och stenar. Och rötter i förbannelse. När jag tagit mig igenom de stackars kilometrarna och skulle gå hem igen var mina ben som spaghetti. Jag höll på att ramla omkull en gång då benen vek sig, hahaha! En sväng till så ökar jag på sträckan sen! No pain, no gain.

 

På tisdag händer det äntligen någonting annorlunda! Det är nämligen en kille i Stockholm som är duktig på att ta kort och som sett mina och Dafnas "modellbilder", så han vill fota oss. Det var längesen vi hade någon riktig photoshoot nu, och med en fotograf som verkligen kan sin sak blir det nog skitbra!