Välkommen till KTH
Idag hade vi labb. Jag hatar labbar. Efter att endast ha varit teoretiker som bara läser, läser och läser, ska man helt plötsligt sätta sig och göra någonting praktiskt - och lärarna har inte en tanke på att förklara hur det praktiska ska göras.
Så här såg dagens labb ut:
Uppgift 1.
Koppla ihop en egen nätverkskabel. En korsad, eftersom vi ska ansluta två likadana enheter till varandra.
Här hade någon som tur var hittat en beskrivning som visade hur kablarna skulle kopplas. Hur instrumentet som kollade om kabeln var rätt kopplad fungerade var det ingen som var speciellt intresserad av att visa oss.
Till slut fick vi ihop det iaf :)
Uppgift 2.
Ta reda på IP- och MAC-adressen till din enhet (dator) via kommandotolken. Bygg sedan upp ett nätverk av din och dina kompisars enheter.
Det var tur att jag varit inne och pysslat med kommandotolken förut och visste var man skulle leta efter vad. Hur en hub såg ut eller hur man bygger upp ett nätverk mellan flera datorer var det ingen av oss som visste. ( = sur lärare)
Uppgift 3.
Använd programmet Wireshark för att avkoda internettrafiken på IP-nivå.
Vi startade programmet. Och satt som frågetecken. Hur gör man? Vad ska man leta efter? Vi visste vad programmet hette, men det var den enda introduktionen vi fått. Vi gjorde som det stod i uppgiften, och programmets svar på det blev så här:
Lärarens krav på oss: Förklara vad som händer och varför. Vi hade som sagt aldrig sett programmet förut. Det slutade med en lärare som stod och dumförklarade oss, och suckade när vi ställde "dumma frågor" (vissa frågor ignorerade han totalt) eller svarade fel. Välkommen till en KTH-labb.
Jag går till skolan för att lära mig. Om jag redan kunnat allt sedan tidigare hade jag inte behövt gå dit. Då hade jag lika gärna kunnat börja jobba direkt och slippa studieskulderna. Därför tycker jag att det är så himla konstigt med lärare som har en sån inställning. Jag funderar över hur kraven på lärarna ser ut egentligen, ska elever behöva ha ont i magen över att gå till skolan för att man blir så otroligt hårt grillad eller finns det någon gräns? Helt ärligt vet jag inte hur jag ska förhålla mig till hela situationen, utan jag brukar tänka "nu kommer jag att sitta där i 4 timmar, och sedan är det klart". Jag vänjer mig vid tanken på att bli dumförklarad och få en idiotstämpel, för det är ju bara 4 timmar det handlar om. Jag är ingen Albert Einstein, men dum är jag inte. Så här får det inte gå till. Jag önskar bara att det fanns någon typ av ledning på KTH man kunde vända sig till. Tyvärr skickas man bara vidare om man kontaktar någon av skolans "överhuvuden". Jag hatar labbar. Och jag hatar KTH.
Nu ska jag sätta mig och plugga inför redovisningen imorgon. Jag har ont i magen, känner mig stressad och kommer att ställas mot väggen inför hela klassen, men det är okej. Det är ju bara 4 timmar det handlar om.
Kommentarer
Trackback
