Våga lita på magkänslan

Ni vet de där gångerna när man följt sin magkänsla, och magkänslan har visat helt rätt? I mitt fall är det nog precis vad som hänt. 

 

Efter allt strul med ridklubbarna kände jag mig ganska lost måste jag erkänna. Många väljer en klubb bara för att få plocka ut en licens, de bryr sig inte nämnvärt över vad det är för klubb. Jag har hört att vissa väljer klubb efter vilken som har snyggast namn. Jag känner rent spontant att oavsett om det är en liten pluttig lokaltävling mitt ute i skogen eller om man skulle rida in och starta en klass i Globen så vill jag kunna vara stolt över att representera just den klubb jag rider för. När jag då blev illa bemött på den ena klubben jag har koppling till, och uppenbarligen inte har samma åsikter som styrelsen i den andra klubben jag har koppling till visste jag faktiskt inte hur jag skulle resonera.

 

Jag satte mig helt enkelt ner vid TDB och bläddrade igenom i stort sett hela registret på klubbar i Stockholm, Västerbotten och Mittsvenska. Läste protokoll från styrelsemöten, läste visioner, stadgar och mål, om de har krav på tävlingsryttarna, avgifter, hur ridskoleverksamheten verkar fungera om de har någon osv. När jag till slut kom in på Huddinge RK´s hemsida hittade jag faktiskt inte så jättemycket, de hade ingen ridskola, det stod inga krav, och halvtaskigt uppdaterad tävlingsplanering, men det var ändå någonting som fick mig att spara fliken. Magkänslan sa att det var en bra klubb. Trots få medlemmar och en inte så jätteuppdaterad hemsida fick jag en bra känsla.

 

I lördags tog jag tag i saken och skulle fixa medlemskap. Betalningen strulade då det inte fanns plats för alla uppgifter de ville ha, så jag mailade dem och frågade hur jag skulle göra. 22.30 på en lördagkväll. Fick svar inom en timme av klubbens ordförande. Igår gjorde jag klart betalningen och skickade in uppgifterna, och när jag klev upp imorse hade jag fått en vänförfrågan på Facebook. Av Huddinge Ridklubb. 

 

Hela dagen har det varit nya grejer, ordförande har lagt till mig i grupper som kan vara relevanta, har fått inloggningsuppgifter till intranätet där man kan anmäla sig till aktiviteter och bygga upp en egen sida för att få kolla på varandra inom klubben, och dessutom ett mail av ordförande som önskar mig varmt välkommen till klubben. Allt detta inom ett dygn efter jag betalat medlemsavgiften. 

 

Jag litade på min magkänsla, och i det här fallet verkar den ha lett mig helt rätt. Äntligen kan jag släppa den där ångesten över något så simpelt som vilken klubb jag tävlar för. För nu vet jag att jag kommer kunna rida in på tävlingsbanan och representera min klubb med stolthet. 

Skulle just googla upp min farfars telefonnummer, så kom din blogg upp. Reagerade för att jag också heter Damgren, så är kanske inte helt omöjligt att vi är släkt (iom. att det är ett väldigt ovanligt efternamn)! Så såg jag att du skrivit nyligen och tänkte att jag lämnar ett avtryck. Hejhej! :)

Jätte glad för din skull:):) bra jobbat
Lycka till under tävlingens säsongen!!

Haha, jo min med! Otto Damgren heter han, ringer det nån klocka? :P

hej efter att jag precis pratat med Otto Damgren stänkte jag kolla hur han ser ut, han har byggt en hel del nyckelharpor o stråkar såå fina troligt samma Otto själv e min farfar från Brunnflo, bor i Trondheim så alla kommer vel från Jämtland i sverige då??