Lååång dag...

Dan började med att vi for iväg till Brogatan och hade Chrispraktiken med HLR, L-ABC, brandsläckning på docka, hur man ska agera när man kommer fram till en olycksplats osv. Bra att kunna och få repetera:) Men det var ganska kallt, var säkert flera minusgrader. Tur man hade förberett sig bra med dubbla långkalsonger under mjukisbyxorna;) Sen åkte vi tillbaka till skolan, ingen engelska eftersom vi skulle hinna äta lunch, ingen psykologi eftersom halva gruppen var på praktiken då och samma med programmeringen. Så jag slutade halv 1:P Synd bara att jag inte kunde åka hem eftersom jag skulle på ett möte på skolan om frankrikeresan klockan 7 och hade lovat att stanna i stan till dess-.- Så den tiden fördrev jag genom att spela kort med några andra som också var tvungna att vara kvar ganska länge:)
Sen var det ju mötet om Frankrikeresan, vilket för övrigt var det mest värdelösa möte jag någonsin varit på. Vi ska ju åka dit som utbytesstudenter under lite drygt en vecka i maj, den 9 tror jag vi skulle åka från Ö-vik:) Men läraren hade inte koll på någonting, hon ville bara lyfta fram hur bra det här utbytet med den här skolan är. Våran familj var värdfamilj åt en fransman som kom hit i våras, så jag vet att det inte finns någon som helst planering bakom någonting. Men kul att berätta det för alla föräldrar till 1orna, då skulle de förmodligen inte få åka och jag skulle få halva skolan efter mig;) Det kom upp någon fråga om familjerna vi skulle bo hos, om de skulle kollas upp och sånt, och då svarade läraren att hennes franska "kollega" hade väldigt bra koll på sina elever och vet exakt vilka som är lämpliga att ta emot oss. Då frågade jag mig själv hur hon kunde skicka hit en fransman med psykiska problem utan att ens meddela hans svenska värdfamilj. Då jag är kompis med hon som "drog det kortaste strået" och fick ta emot honom vet jag att det inte var en dans på rosor direkt, han var otrevlig större delen av tiden, rymde 2 gånger och var allmänt konstig. Och sen, när de kommit tillbaka till frankrike igen, skickade han en massa hotelser till henne. Sen var en klasskompis intresserad av att vara värd åt en fransman, men eftersom hon bor ensam i en lägenhet fick hon inte. Det förstår jag helt och fullt att de vill ha en vuxen närvarande, men sen nekades hon att följa med till Frankrike för att det bara var vi som tog emot fransmän som skulle få åka. Så jag tog en diskussion med den ansvariga läraren om det här och sa att jag tyckte det var dåligt eftersom hon erbjudit sig men inte fick. Då hon har 5 mil till skolan om hon bor hemma var det inget alternativ att bo hemma under de 2 veckorna så då valde hon ju såklart att inte ta emot någon. Jag var så sur så jag nästan kokade när jag gick därifrån, för hon kom inte med några argument och svarade inte ens på min fråga utan hon sa bara samma sak hela tiden. Det gick verkligen inte att få henne att lyssna på min åsikt och ens försöka förstå hur jag tänkte och varför jag kände att det var fel att den här tjejen inte skulle få åka. Jag skulle kunna stå och diskutera det där hur länge som helst, men jag kände att jag började bli ganska trött och less så till slut skulle jag nog bara få nåt psykbryt på läraren och säga hur dum i huvudet hon är eller nåt, och man vill ju inte riskera något betyg...;)
Det blev säkert en väldigt osammanhängande text med många bokstäver på fel ställen och så, men så blir det när man är trött, less och arg på samma gång;) Men skönt att få skriva av sig lite:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0