Efter att ha spenderat ett antal timmar på skolan cyklade jag hem och fastnade framför första rundan i EM-finalen för hoppryttarna. Jag hade satt strängt förbud på alla typer av sociala medier hela dagen för att inte förstöra spänningen. Vet man hur det slutar redan innan man börjar titta är det ju inte samma sak...

 

Efter första rundan kunde jag inte sitta still längre, utan var tvungen att snöra på mig löparskorna och ge mig ut i spåret. Min plan var att lägga på 1,5km på de tidigare 5km jag sprang i onsdags. Ofta behöver jag bara vänja mig mentalt vid distansen, när jag vet ungefär hur långt jag har kvar blir det väldigt mycket lättare. Ännu lättsammare blev det nu när jag suttit och blivit inspirerad av Europas främsta ryttare! Så, när jag sprungit 6 av de 6,5 kilometerna tänkte jag "äsch, nu när jag liks är ute kan jag ju faktiskt springa lite längre", och lade på ytterligare 1,5km. Det blev alltså 8km idag. Å T T A! 

 

Det brände rätt bra i benen när jag tagit mig runt de där spåren med branta backar och mycket rötter, men vad jag var nöjd över mig själv! Nu ska jag duscha bort allt salt jag svettats bort och sedan blir det soffläge framför onsdagens Idol och en massa serier. För det är jag banne mig värd.