Hästivalen

Sisådär 1,5 vecka efter min och Bertas sista start (För i år. Så lätt blir ni inte av med oss!) tänkte jag berätta om tävlingen och dra lite resultat. Vi startade två klasser på lördagen och en på söndagen.
 
Klass 1, Lördag. 90cm bed. A/A

Den här morgonen hade jag bara lust att åka hem och gå och lägga mig igen. Allt jävlades. ALLT. Jag kunde inte rubba transporten och därmed inte koppla den själv, utan fick vackert be Magnus som den lilla 12-åring som inte kan göra nånting själv jag är, haha. Sedan skulle jag knoppa Berta medan hon åt frukost. Självklart lyckades hon kliva på min fot så pass att det tog nästan en vecka innan jag fått tillbaka känseln helt i den igen. Tjurig som jag var skulle jag iväg ändå, och trots att det var... mindre skönt att trampa ner kopplingen kunde jag transportera oss från punkt A till punkt B.
 
När jag gått banan och bytt om skulle jag lasta av. Det första som hände var att hon sparkade ut skiten i transporten så alla hennes helvita ben (jag hade tvättat dem två gånger på morgonen eftersom hon pissade ner dem igen efter första tvätten) blev gulbruna. Därefter dreglade hon ner bilen och mina vita ridbyxor inom loppet av 3 minuter. Hon var mindre populär hos mig då kan jag säga...
 
Med lite jävlar anamma (från allt som gått snett under morgonen) hoppade jag upp och började värma upp. Inne på framhoppningen fanns inget annat än att vi skulle över, och den inställningen tog jag med mig in på banan. Jag tycker själv att jag red bra, och Berta var med på noterna. Hon var i en bom på sista hindret, men vi hade tur och den låg kvar. Felfria!
 
Eftersom bed. A/A innebär att alla med samma antal fel blir likaplacerade, delade vi på segern med de 9 andra felfria. Det blev som en gulblå clear round-rosett med andra ord. Hursomhelst var det skitroligt att få vara med på prisutdelning och få rida ärevarv igen!
 
Klass 2, Lördag. 100cm bed. A:0/A:0
 
Framhoppningen till den här klassen var inte rolig. Eftersom det är ganska trångt där inne ser hindren större ut, och min höjdrädsla kom tillbaka. Oxern såg ut att ligga på 120! Efter att ha sänkt oxern till 80-90 och fått en del coachning av Carro kom vi över och kunde ladda om.
 
Vi gick in på banan och fick startsignal. Hinder 1-4 gick som en dans. Sedan var det en galoppsträcka följd av en låång sväng till hinder nummer 5, som var en oxer. Vi tappade lite fart både på galoppsträckan och i svängen, vilket gjorde att vi inte hade tillräckligt med fart för att ta oss över, och hon stannade. Jag kravlade mig tillbaka i sadeln och red mot hindret igen, och då tog vi oss över. Sedan tog vi sikte mot kombinationen. När vi hade 5-6 galoppsprång kvar, ser jag en sko som flyger iväg i 180. Då tappade jag lite fokus för någon sekund och slutade rida. Då tappade vi lite fart igen, vilket gjorde att det blev lite långt till B-hindret, som var en oxer såklart. Berta var schysst och tog i lite extra, men räckte inte riktigt över och en bom föll. Det gjorde att vi slutade på totalt 11 fel, varav 3 tidsfel då jag kanske inte var världens snabbaste på att ta mig upp i sadeln igen efter stoppet, hahaha...
 
Klass 1, Söndag. 95cm bed. A/A

På framhoppningen till den här klassen var mina planer att vi bara skulle få några bra språng för att gå in på banan med bra självförtroende. Jag provade inte ens oxern på 95, utan bad istället en av funktionärerna att sänka den till 80. Jag fick en bitchig blick av henne, men hon sänkte och vi fick till något bra språng innan vi gick ut därifrån.
 
Inne på banan lade jag upp ett bra tempo, och 1an och 2an hoppade hon jättefint! Sedan var det en högersväng upp till 3an där hon inte riktigt var med på att vi skulle svänga. Jag visade tydligare, men då hade vi ridit för långt för att få en rak anridning mot hindret. Vi kom snett och lite för nära, vilket gjorde att någon bom ramlade ner. 4an tog vi oss över bra. Sedan fick vi ett nedslag på antingen 5an eller 6an, jag kommer faktiskt inte ihåg vilket av dem. Jag känner inte att jag gjorde någon jättetabbe heller, utan förmodligen började mjölksyran komma hos både henne och mig. När ingen av oss är vana med meetings är det hårt att tävla 2 dagar i rad. Sedan var det ännu en låång sväng till hinder nummer 7, där vi återigen tappade fart och fick ett stopp. Jag tycker inte om de där långa svängarna, haha. Vi tog ny fart, och både 7an och 8an gick som en dans. Vi slutade alltså på 12 fel.

 Trots att vi rent resultatmässigt kanske inte hade en jättebra tävlingshelg, känner jag mig helnöjd. Vi tog oss igenom banorna med ett bra flyt, och jag känner att vi gjorde vårt bästa med de utgångslägen vi hade. Vi var med på ett meeting i 25 graders värme med en fot så svullen att jag knappt fick ner den i skon, och vi tog oss igenom alla tre banor på ett bra sätt. Mer kan man banne mig inte begära.
 
Om någon vänlig själ med en kamera var på plats, skicka gärna bilder till mig! :))

Kommentarer
Postat av: Linda

Hejja Sandra ni kommer att få bägge två rutin så ska ni sopa banan rent sen! =) Sen får fröken lära sig att INTE skit ner sin fina vita benlindor på tävling kommer nog med tiden bli en stor diva på tävlings platsen ska du se! :P

Svar: Det kan du ge dig på att vi ska, haha! :D Och det är som du säger rutinen som saknas, det är lite skillnad att gå in och hoppa en 1 metersbana om man jämför med 60-70-klasserna som jag och Hilda röjde runt i ;) Haha ja jag får nog lov att plasta in benen på henne hemma på gården och ta av den precis innan vi går in på banan tills damen har lärt sig!
Sandra

2013-08-14 @ 18:36:03
Postat av: Linda.c

ja absolut högre höjd kräver ju mer balans och nogranhet men de fixa ni galant sen nästa år! :)) inplastad med Ica påsar du borde bli sponsrad av jobbet :P

Svar: Jag hoppas det, synd bara att jag är hemma och kan träna så sällan :/ Haha ja det vore nåt det, ska prata med chefen... ;)
Sandra

2013-08-14 @ 21:53:08
URL: http://lillbumsan.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0