Victor och Wilmer

Igår red jag dressyr på Victor barbacka. Han var duktig fram till traven, där fällde han ut åsneöronen och vägrade gå ett steg till ;) Så efter 5-10 minuters kämpande gav jag upp och gick och hämtade sadeln och ett ridspö. Efter det skötte han sig som en ängel. Han vet när han kan komma undan och inte... ;)
Precis såhär såg han ut... ÅsneVictor!

Idag for jag ut för ännu ett dressyrpass med honom. Jag vet inte vad jag ska säga om det, det gick varken bra eller direkt dåligt. Han lyssnar inte riktigt på framåtdrivande hjälper, utan det känns som att han mest bara lullar runt och tycker att livet suger. Jag funderar på om han har ont någonstans då han varit mycket mer positiv till dressyren förut och tyckt att den varit rolig. Men samtidigt skulle han inte sprungit loppet i tisdags på en så bra tid som han gjorde om han hade ont. Svårt det där...

Efter jag ridit Victor kom pappa ut till stallet och hjälpte mig med Wilmer så han också fick vara ridhäst en stund idag :) Wilmer och Pappa Conny har blivit bästa vänner - pappa tycker om att skämma bort hästarna med godis, och Wilmer gillar att bli bortskämd med godis ;) Det gjorde att Wilmer helt slutade lyssna på mig när jag red och istället gick ut från plan för att tigga godis av pappa! En gång när jag lyckades vända på honom och förhindra att han skulle smita ut blev han sur, vred på huvudet - och bet mig i tån! Den som säger att hästar inte har humor har aldrig träffat en kallblodstravare :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0